Ja, det var väldigt va febern blev hög här. Torsdag, fredag låg febern runt 39-40,5. Natt till lördag var kulmen, med 41,5 grad. Det ä mycke. Ringde sjukvårdsupplysningen. Jo då, det var dags att åka in nu, eftersom det inte fanns några andra sjuksymptom. Mamma var gullig och gick med och vi for till Jouren på Arvika sjukhus. Jaha, tror inte att dom trodde riktigt på mig, när jag talade om att febern varit så hög. Fick iallafall till ett blodprov, men se då det blev det annat ljud i skällan. Hb 140 och vita blodkroppar hamnade på 28,9, på tok för högt. Remiss till barnkliniken i Karlstad (akut).
Vi var till kl 12. Efter att fått anmäla att vi var där, efter 45 minuter, så började den evighetslånga väntan. Ytterligare 1,40 min innan vi kom in på ett rum och ytterligare en timme innan barnläkaren kom. Nä det var tvunget att tas ett urinprov. Inte lätt, utan några påsar. Dom tyckte Ebba skulle få springa fritt i rummet och jag efter med en mugg. Ja, det hade väl sett ut. Aldrig i livet, sa jag till mamma. Läkaren hade dock ett äss i rockärmen, som funkade efter ca 1,5 timmes väntan. Det var droppar som var efterlängtade. Sen blev ytterligare någon timmes väntan, innan vi fick recept och kunde åka hem, på nåder. Trolig urinvägsinfektion.
Måndag och tisdag, ingen förbättring, allmänt grinig och hängig. Onsdag däremot, då blev det bättre. Hela dagen utan feber, (37,5). Gudskelov, då gör iallafall atibiotikan verkan, om än att det tar lite tid. Det är till att VABa.
Det fyra dagar på några rader det mina vänner.
Ha de gott.
//Christina
